Invandrare och Svenskar var för sig; än sen?

Posted on 17 december, 2009

8




I förra veckan publicerades en välfärdsrapport av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) där Oskar Nordström Skans och Olof Åslund, forskare vid Uppsala universitet, framhåller att den etniska segregationens negativa effekter saknar forskningsstöd. Aktuellt uppmärksammade resultaten i en nyhetssändning och 24Direkt sände seminariet i måndags den 14 december (det kan ses i sin helhet här). Nyamko Sabuni var där, och hon stämde nästan utan en invändning in i forskarnas lovsång till den etniska segregationen.

Etnisk segregation är inget problem i SIG, framhåller studien, som studerar etnisk segregation på fyra arenor, i boendeområdet, arbetet, skolan och familjelivet. Norrlänningar bor, jobbar och gifter sig med norrlänningar i större utsträckning än med andra, likaså stockholmare med stockholmare – alltså är det inget problem att turkar bor, jobbar och gifter sig med turkar och irakier med irakier. Att vi dras till personer med liknande kulturell bakgrund är inget nytt, vi har alla upplevt det på semesterresan till Kreta eller under backpackingen i Sydamerika. Det som förundrar mig, är VARFÖR dessa forskare anser att det är nödvändigt att lyfta fram, denna i sammanhanget triviala omständighet?

För etnisk segregation i Sverige är tätt sammankopplat med socioekonomiska skillnader, något som forskarna själva påvisar i sin studie (jag har läst den i sin helhet) och som åtskilliga andra studier bekräftar. Det är till och med så att segregationen är omfattande på alla arenor forskarna studerat, i samtliga tre storstäder och den tycks dessutom ha ökat över tiden. Forskarna bedömer i sin slutsats att segregation har två huvudsakliga ”problematiska aspekter”, dels bevisen för att diskriminering är en bidragande faktor till segregation, dels att ”segregation i vid bemärkelse indikerar stora underliggande skillnader i resurser”.

Det är anmärkningsvärt att en rapport som drar dessa slutsatser ändå marknadsförs av media och integrationspolitiker som ett bevis på att etnisk segregation inte är negativt.

Ännu mer anmärkningsvärt, men föga uppmärksammat av SNS och politiker vid seminariet, är att vi med SVENSK bakgrund är den MEST segregerade gruppen av alla. Vi bor i våra villamattor tillsammans med våra svenska partners, bland våra svenska grannar, går i skolan med våra svenska klasskamrater, och jobbar med våra svenska kollegor.

Invandrade i Sverige är en oändligt mycket mer varierad grupp än vi med svensk bakgrund. De kommer från världens alla hörn, och de beblandar sig i mycket större utsträckning med människor med en annan etnicitet än de själva.

Den första sanningen som kom fram på detta seminarium var när publiken fick komma till tals och Matilda Dagba, student vid Stockholms universitet, gjorde sin röst hörd. Hon berättade att hon kom till Sverige från Togo som tolvåring, då analfabet, och att den första svenska person hon kom i kontakt med var en voluntärarbetare, som inte bodde i hennes område. Tack vare honom lärde hon sig svenska snabbt och har nu lyckats ta sig fram formidabelt.

Matilda konstaterade, efter EGEN erfarenhet att etnisk segregation helt på egen hand visst är ett problem, närmare bestämt på grund av språkinlärning. Något som svenska, medelålders akademiker på uppdrag av SNS inte anser.  Kanske är det inte så konstigt, att forskare och politiker vill bekräfta en bild som stödjer den allmänna opinionen. Vi köpstarka svenskar har det ju bra i våra vita villaområden, visst vore det lite obehagligt om vi skulle behöva flytta på oss?

Än mer anmärkningsvärt är att Nyamko Sabuni, själv invandrare, inte ville eller kunde erkänna det faktum Matilda påvisade, att svenska språket lär man sig bäst av andra svenskar, och då är det en fördel att man bor i samma kvarter.

En slutsats kan dras av denna studie, och det är att etnisk segregation i högsta grad är problematisk. Att svenskar bor så pass segregerat som de gör, innebär att invandrare får svårt att lära sig svenska och bli delaktiga i samhället. Det skapar ett fragmenterat samhälle, där möten mellan svenskar och invandrare blir sällsynta. Samhällets sociala kapital, sammanhållningen mellan människor, den måste inkludera ALLA för att vara stark. Men om olika etniska grupper aldrig möts blir det en omöjlighet.

Kommunalrådet Anna Johansson från Göteborg kom till kärnan; integration är en ÖMSESIDIG process, och det är majoritetsbefolkningen bestämmer graden och takten för minoritetsbefolkningens möjligheter att integreras i samhället.

Dags att rikta blicken inåt alltså, dags för oss svenskar att öppna våra dörrar och flytta på oss – dags för majoritetssamhället att integrera sig med de nya svenskarna.

http://www.dn.se/opinion/debatt/lat-invandrare-bosatta-sig-var-de-vill-i-sverige-1.1010398

Sara Duarte

Annonser